Räntefonder: vad är det och när passar de dig?

Räntefonder är ett av de vanligaste alternativen för dig som vill spara med lägre risk än aktier men ändå få bättre avkastning än ett vanligt sparkonto. De passar allt från den försiktige spararen till den som vill balansera upp en aktietung portfölj. Den här artikeln förklarar hur räntefonder fungerar, vilka typer som finns och vad du bör tänka på innan du investerar.

Vad är en räntefond?

En räntefond är en fond som investerar i räntebärande värdepapper – det vill säga lån som är utgivna av stater, kommuner eller företag. När du köper andelar i en räntefond lånar du i praktiken ut pengar till dessa aktörer, som i gengäld betalar ränta. Fonden samlar ihop pengar från många sparare och sprider dem över flera olika lånepapper, vilket ger en riskspridning.

Avkastningen i en räntefond beror framför allt på den allmänna räntenivån i ekonomin – det som Riksbanken styr genom sin styrränta. När räntan stiger sjunker ofta värdet på befintliga obligationer, och tvärtom.

Vilka typer av räntefonder finns det?

Räntefonder delas vanligtvis in utifrån hur lång löptid de räntepapper de investerar i har, samt vem som gett ut dem. Det är viktigt att förstå skillnaden eftersom det påverkar både risk och förväntad avkastning.

Korträntefonder (penningmarknadsfonder)

Dessa fonder investerar i räntepapper med kort löptid, ofta under ett år. De påverkas lite av ränteförändringar och ses som det säkraste alternativet inom kategorin. En korträntefond kan vara ett bra alternativ till sparkontot för pengar du kan behöva om 6–12 månader.

Långräntefonder (obligationsfonder)

Obligationsfonder placerar i värdepapper med längre löptid, ofta 5–10 år eller mer. De är känsligare för ränteförändringar och kan både stiga och falla mer i värde. Historiskt har de gett något högre avkastning än korträntefonder, men med mer svängningar på vägen.

Företagsobligationsfonder

Dessa fonder köper lån utgivna av företag i stället för stater. Företagslån ger normalt högre ränta eftersom risken att ett företag inte kan betala tillbaka är större än för en stat. Fonder med så kallade high yield-obligationer (lån till mindre kreditvärdiga företag) kan svinga nästan lika mycket som aktiefonder.

Hur beskattas räntefonder?

Om du äger räntefonder på ett ISK (investeringssparkonto) eller i en kapitalförsäkring betalar du schablonskatt baserad på kontots värde, oavsett om fonden går upp eller ner. Det är samma regler som gäller för aktier och aktiefonder i dessa kontoformer. Läs mer om skillnaderna mellan kontotyperna i artikeln om ISK eller kapitalförsäkring.

Äger du fonderna på ett vanligt VP-konto beskattas istället vinsten vid försäljning med 30 % kapitalskatt. Du kan också läsa mer om hur skatt på investeringar fungerar i Sverige för en mer detaljerad genomgång.

Vad kostar det att spara i räntefonder?

Räntefonder tar ut en årlig förvaltningsavgift, precis som andra fonder. Avgiften dras automatiskt från fondens värde och syns inte som ett separat avdrag. För korträntefonder brukar avgiften ligga på 0,1–0,3 % per år, medan aktivt förvaltade obligationsfonder och företagsobligationsfonder kan kosta 0,5–1 % eller mer.

Eftersom avkastningen i räntefonder generellt är lägre än i aktiefonder spelar avgiften en relativt stor roll. En avgift på 0,5 % äter upp en märkbar del av avkastningen om fonden bara ger 2–3 % per år. Välj gärna en fond med låg avgift om du inte ser ett tydligt skäl till att betala mer.

Jämförelse: korträntefond vs. obligationsfond vs. företagsobligationsfond

När passar en räntefond dig?

Räntefonder är inte ett universalval, men de fyller en tydlig funktion i flera situationer. De passar dig som vill ha ett stabilare sparalternativ utan att acceptera nollränta på sparkontot, eller som vill dämpa svängningarna i en portfölj som annars är helt aktiebaserad.

• Du har en tidshorisont på 1–3 år och vill inte ta aktierisk.
• Du vill balansera en aktieportfölj med lägre risk.
• Du är nära pensionen och vill successivt minska risken.
• Du söker ett alternativ till sparkontot för pengar du inte behöver omedelbart.
• Du vill ha en stadig del i portföljen som inte svänger lika kraftigt som aktier.

Vad bör du tänka på innan du köper?

Kontrollera alltid fondens löptid, kreditkvalitet och avgift innan du investerar. En fond märkt som ”räntefond” kan variera enormt i riskprofil beroende på vad den investerar i. Läs fondens faktablad (KID-dokumentet) där du ser nyckeltal som riskklass, avgift och historisk avkastning.

Tänk också på räntemiljön. I ett läge där räntorna förväntas stiga kan långa obligationsfonder tappa i värde på kort sikt, även om de på längre sikt fortfarande ger positiv avkastning. Korträntefonder är då ett tryggare val.

Viktigt om risk

Historisk avkastning är ingen garanti för framtida avkastning. Även räntefonder kan minska i värde, särskilt vid snabba ränteuppgångar eller om kreditvärdigheten hos fondens innehav försämras. Investerat kapital kan alltså både öka och minska i värde.