Privatpension: så kompletterar du din allmänna pension

Din allmänna pension från staten räcker sällan till att ersätta hela din inkomst när du går i pension. För många svenskar täcker den bara 50–65 procent av lönen — vilket kan bli en ekonomisk chock om man inte förberett sig. Det är här privatpensionssparande kommer in som ett viktigt komplement.

Vad är skillnaden mellan allmän pension, tjänstepension och privat pension?

Det svenska pensionssystemet består av tre delar, ofta kallade tre pelare. Det är viktigt att förstå alla tre för att kunna planera rätt.

• Allmän pension — betalas ut av staten via Pensionsmyndigheten. Baseras på hur mycket du har jobbat och tjänat under livet.
• Tjänstepension — betalas av din arbetsgivare enligt kollektivavtal eller individuella avtal. Storleken varierar kraftigt beroende på bransch och avtal.
• Privat pension — sparar du själv, på eget initiativ. Det är denna pelare som är frivillig och som du själv styr fullt ut.

Ju mer du förlitar dig enbart på de två första pelarna, desto viktigare är det att känna till vad de faktiskt ger dig. Du kan logga in på minpension.se för att få en samlad prognos av din förväntade pension.

Varför kan privatpensionssparande behövas?

Det finns flera situationer där privat pensionssparande gör störst skillnad. Om du arbetat deltid, haft perioder utan inkomst, driver eget företag eller befinner dig i en bransch utan kollektivavtal kan din tjänstepension vara lägre — eller saknas helt.

Egenföretagare är en grupp som ofta hamnar i kläm. Utan arbetsgivare som betalar in tjänstepension måste du aktivt ersätta den delen själv. Detsamma gäller om du haft långa föräldraledigheter eller studieperioder som sänkt ditt pensionsunderlag.

Hur fungerar privat pensionssparande i Sverige idag?

Sedan 2016 är det inte längre möjligt att göra avdragsgilla inbetalningar till privat pensionsförsäkring i de flesta fall — den skattefördel som tidigare lockat många sparare togs bort. Det innebär att privat pensionssparande numera i praktiken konkurrerar direkt med andra former av långsiktigt sparande.

De vanligaste alternativen för privat långsiktigt pensionssparande är i dag:

• Investeringssparkonto (ISK) — enkelt, flexibelt och schablonbeskattat. Du kan ta ut pengarna när du vill.
• Kapitalförsäkring (KF) — liknar ISK skattemässigt men är ett försäkringsskal. Kan ha förmånstagarförordnanden.
• Privat pensionsförsäkring — bundet kapital fram till pensionsålder. Kan fortfarande vara relevant för egenföretagare under vissa förutsättningar.

ISK eller pensionsförsäkring — vad passar bäst?

För de flesta privatpersoner är ett ISK det mest flexibla alternativet för långsiktigt sparande. Du betalar en låg schablonskatt varje år baserat på kontots värde, och du kan ta ut pengarna precis när du vill — utan att vänta till pensionsåldern.

En privat pensionsförsäkring låser däremot ditt kapital tills du uppnår minst 55 års ålder. Det kan kännas tryggt — men det innebär också att du inte kan komma åt pengarna vid en oväntad livshändelse. Å andra sidan kan pensionsförsäkringen passa dig som vill skapa en tydlig struktur och inte riskerar att ”råka” använda pengarna i förtid.

Hur mycket bör du spara privat?

Det finns ingen universell siffra, men en vanlig tumregel är att sikta på att ersätta 70–80 procent av din nuvarande nettoinkomst i pension. Börja med att räkna ut vad allmän pension och tjänstepension förväntas ge dig via minpension.se — och se sedan hur stort glapp som finns.

Om du är 30 år och vill fylla ett pensionsgap på 2 000 kronor i månaden kan ett månatligt sparande på 1 000–1 500 kronor i fonder räcka långt, tack vare ränta-på-ränta-effekten över tid. Ju tidigare du börjar, desto mindre behöver du sätta av varje månad. Du kan läsa mer om hur ränta på ränta fungerar i praktiken i vår artikel om ränta på ränta.

Vad ska du investera pensionssparandet i?

Det beror på din tidshorisont och risktolerans. Med lång tid kvar till pension — säg 20 år eller mer — kan en hög andel aktiefonder vara rimlig. Historiskt sett har aktiemarknaden gett betydligt bättre avkastning än sparkonton, men det innebär också svängningar på vägen.

När du närmar dig pension bör du gradvis minska risken och flytta över mer kapital till räntefonder eller blandfonder. Det kallas för att ”nedtrappa” risken och är klokt för att skydda värdet du byggt upp. Om du vill lära dig mer om hur fondval fungerar kan du ta del av vår artikel om fondsparande för nybörjare.

Det här bör du tänka på innan du börjar

• Kolla din nuvarande pensionsprognos på minpension.se.
• Ta reda på om din arbetsgivare betalar in tjänstepension och hur mycket.
• Bygg upp en krisfond innan du binder kapital långsiktigt.
• Välj sparform efter hur lång tidshorisont du har och hur flexibel du vill vara.
• Spara regelbundet — även små belopp gör stor skillnad på lång sikt.

Viktigt om risk och avkastning

Historisk avkastning är ingen garanti för framtida resultat. Värdet på fonder och aktier kan både stiga och sjunka, och du kan få tillbaka mindre än du investerat. Läs alltid fondernas faktablad och överväg din risktolerans innan du investerar.