Det existerar en mängd olika sågar att välja mellan och den klassiska fogsvansen har nog alla stött på någon gång. Det finns dock en rätt såg för varje tillfälle och alla är nog inte medvetna om hur många det egentligen finns att välja mellan. Dessutom återstår valet mellan en elektrifierad eller en manuell såg. Här är en genomgång av de vanligaste typerna och deras användningsområden.
Denna guide sker i samarbete med sågkungen.se – experterna på sågar!
Kontursåg
Kontursågar återfinns som både manuella och maskindrivna varianter. De används särskilt mycket för finare arbeten som vid utsågningar av mindre konturer och detaljarbeten. Fördelen med en kontursåg är att sågbladet är så pass smalt att det går, i viss mån, att svänga runt med det, vilket ger en möjlighet att styra bladet även i sidled. Är materialet för tjockt eller hårt riskerar dock bladen, som är mycket tunna, att gå av. Tunna masonitskivor är ett vanligt material som kontursågen passar bra till, exempelvis vid utsågning av mallar. Det går även bra att såga ut komplicerade mönster och skapa detaljerade trädetaljer. Många gånger måste man dock såga i etapper då bladet inte går att svänga runt i hur stor utsträckning som helst, särskilt om man sågar i hårdare skivor. Maskindrivna kontursågar finns ofta färdigt med en plattform där man kan vrida runt sitt objekt vilket man sågar i. Handhållna varianter består ofta av ett handtag med ett tunt blad spänt innanför en metallbåge.
”Kap och gersåg”
En kap eller gersåg, används ofta för att kapa olika slags byggvirke, som paneler, foder och lister. Man kan även kapa i en särskild vinkel, exempelvis 45 grader, eller använda en handhållen variant för att exempelvis kapa en skiva på längden längs en typ av räls. Kapsågar finns även som manuellt drivna varianter, och är ofta förekommande i slöjdsalar, där man kapar rundstavar och andra tunnare material som lister. Fördelen med en kap, är att man får raka sågytor, särskilt då man använder en elektrifierad variant. Bygger man större projekt är det bra att ha en kapsåg på en ställning, där man lätt kan mata in reglar som man kapar efter en mall. Kapsågar har olika effekter och styrkan i dem kan variera mycket, oftast beroende på prisklass. Det är bra att undersöka på förhand hur pass tjockt material man kommer behöva kapa, innan man väljer storlek och effekt på sin kapsåg. Ofta är klingan på sågbladet relativt tjock och ”äter” upp så mycket som en halv centimeter på vissa modeller, då man sågar av exempelvis en regel. Detta är något man alltid måste kalkylera in, till skillnad från en fogsvans där inte lika mycket försvinner, på grund av bladets egen tjocklek.
Sticksåg
Sticksågen anses ibland vara det mest använda sickarverktyget, och är i princip en blandning av ovanstående två verktyg. Den har ett något bredare sågblad än kontursågen men kan inte kapa så tjocka material som kapsågen. En sticksåg kan med fördel användas både för att såga i en rak linje och i en mer kurvig linje. Det är inte heller bara i trämaterial som den fungerar bra i, utan även material som laminat och gips fungerar bra. Det går ofta lätt att byta blad, och det finns olika varianter för olika ändamål. En sticksåg kräver elektricitet och valet står mellan med eller utan sladd. Använder man sladd ska man givetvis se till att sladdens längd inte begränsar rörelsefriheten då man sågar. En sticksåg går utmärkt att använda då man sågar i lite tunnare material, gärna skivor. Vill man börja såga mitt i en skiva använder man först en grövre borr, för att på så vis skapa en startpunkt som man kan stoppa ned sågbladet i.
